pyssel och lek

Dagens tacksamhetstanke: Musik. Min man ville skaffa spotify. Jag tyckte kanske att det var lite onödigt, han har ju hundratals cd skivor. Nu måste jag dock erkänna att det är helt suveränt. Jag pluggar in iphone i ett par högtalare, i bilen, i hörlurar och kommer åt all världens musik. Min man har skapat helsköna playlists. Dessutom säger han att han kan städa hur mycket som helst om han har lättillgänglig bra musik. Det argumentet kan man ju inte motstå.

Nioåringen startar upp med virkning det första hon gör på morgonen. Hon gör jättefina barbiekläder. Jag frågar henne hur hon lärt sig att virka. Hon säger att det är svårt att förklara hur hon lärde sig.”Man kan säga att jag bara kunde virka” Hon har inte lärt sig från mig.

 

Treåringen bygger koja och leker i sitt rum. Sen kommer hon och pratar lite med mig i köket.

Treåringen: ”Jag har en bebis i magen. Har du också en bebis i magen? Min bebis har växit nu. Har din bebis växit?”

 

”Nu har bebisen kommit ut. Det var en ekorrbebis!” Förlossningen ägde rum i den nyinköpta vagnen.

Jag brukar låta barnen leka, pyssla och greja med lite vad som helst som de hittar. Presentsnören och maskeringstejp kan bli kreativ klänningsdekoration.

Johannes 14:27 ”Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.”

Lite från min uppsats:

Som jag nämnde tidigare så har jag de senaste åren arbetat som resurslärare. Den skola jag arbetar på gjorde för en tid sedan en omstrukturering och lade ner ”den lilla gruppen” (där jag arbetade). Jag blev då istället resurslärare gentemot tre klasser där det fanns behov av extra stöd. Att vara två lärare i klassen har jag och mina kollegor upplevt som väldigt positivt.

Johanna Lunden (föreläsning 20 mars 2013) framhåller att om det finns extra stöd i klassrummet, då kan ett inkluderande förhållningssätt fungera. De vuxna behöver hjälpas åt och prata om det som är viktigt. Lunden betonar vidare att med ett inkluderande arbetssätt kommer värdegrunden på köpet. Jag kände att det blev bättre för barnen när jag fanns med som en extra resurs än att barnen togs bort från sin klass. Jag kunde fortfarande gå undan till ett litet rum precis vid klassrummet. Jakobsson och Nilsson (2011) påvisar det positiva i att vara flexibel och använda ett litet rum nära klassrummet för olika gruppkonstellationer. Ahlberg (1999) betonar vikten av kvalitativa pedagogiska samtal lärare emellan. Fördjupat samarbete med fritidspedagog, ökad självkännedom, självtillit i samarbete med föräldrar samt förmåga att se möjligheter i stället för svårigheter är exempel på vinster i och med reflekterande handledningssamtal mellan klasslärare och specialpedagog. Andersson (2001) utgår ifrån ett systemteoretiskt synsätt och framhåller hur viktigt det är med en god relation mellan skola och hem. Hon menar att det är viktigt att skolan informerar föräldrarna tidigt innan problemen blivit stora och att det hela tiden är ”öppna kanaler”. Syftet är att förmedla de farhågor som finns till föräldrarna och att tillsammans hitta samarbete för att minska oron utan att lägga skuld på någon. Läraren behöver vara en empatisk samtalsledare med god självinsikt. Läraren måste ha föräldrarnas mandat. Om inte föräldrarna blir engagerade och tar över sin del av ansvaret kommer det inte att bli någon förändring. Resurser som kan upplösa problem finns ofta i kommunikationen mellan hem och skola.

Referenser

 Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur

Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. IPD-rapporter Nr. 1999:08 Göteborg: Göteborgs universitet, IPD.

Andersson, I. (2001). Samverkan för barn som behöver. Jönköping: HSL förlag