syskon och kusiner

Dagens tacksamhetstanke går till syskon och kusiner.

Mamma ordnande släktträff i sommarhuset i helgen.  Så roligt att träffa farbröder och kusiner som jag inte sett på år och dar.  Även om det går lång tid mellan träffarna så finns det speciella band där som gör mötet naturligt och glädjefullt. Alla mina fem syskon med familjer var också där. Det är verkligen härligt att vara ett så stort gäng.

Nu är det måndag igen och jag är trött. Nioåringen åkte iväg med farmor (världens mest underbara svärmor har jag) och kusinen till roligt aktivitetsmuséum. Farmor skickade lite bilder.

 

 Treåringen och jag har suttit i soffan och läst böcker, sen gick vi ut i trädgården och hoppade studsmatta. Tvärs över gräsmattan bor min bror som har en liten bebis och två små tjejer i treåringen ålder. De ser varandra från trädgårdarna och ropar och tjoar. Treåringen springer över gräsmattan.

 

 Min svägerska och jag träffas ofta, turas om med barnen, styrketränar ihop(hemma på golvet, barnen är med som extra tyngd), går till öppna förskolan och hänger på lekplatsen.  Nu är det så sorgligt att de ska flytta utomlands ett par år. Flyttlasset går nu i veckan. Det borde vara förbjudet för kusiner att flytta utomlands.  Hursomhelst har vi haft en fin tid och stöttat varandra genom småbarnsår.

På eftermiddagen dök min underbara storasyster upp. Vi gjorde lite mat ihop och sen var hon ute med barnen så att jag kunde vila på eftermiddagen. De små kusinerna har sprungit fram och tillbaka.

Kolosserbrevet 3:12 ”…klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod”

Lite från min uppsats:

Systemteorin beskriver både psykologiska och sociala företeelser och gruppen ses som ett system. Mänskliga handlingar och problem uppstår i samspel. Allt hänger ihop. Ett systemteoretiskt synsätt i skolan sätter fokus på arbetssätt och förhållningssätt istället för att det är individen som har ett problem (Svedberg 2012). ”Det finns alltid någon mening i det som sker. Elever som inte kan koncentrera sig på skolarbetet är ofta upptagna av att koncentrera sig på andra saker” (Andersson 2001 s.157). Jakobsson och Nilsson (2011) framhåller också att barn alltid gör så gott de kan. Läraren bör först och främst se till sig själv, finns det något läraren kan förändra i sin attityd och sitt förhållningssätt? Vilka tankar styrs läraren av? Det kan ske stora förändringar om läraren uppskattar elevens positiva sidor (Andersson 2001, Danielsson och Liljeroth 1998). Både i mitt arbete som klasslärare och resurslärare har jag erfarit att det lönar sig att ge individuell tid och uppmärksamhet. När läraren når fram till var och en kan det smitta av sig på eleverna så att de når fram till varandra på ett positivt sätt.

 

Referenser

Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: studentlitteratur

Andersson, I. (2001). Samverkan för barn som behöver. Jönköping: HSL förlag

Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur

Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1998). Vägval och växande – förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber